Det har visat sig att höga halter PCB finns i skiktet närmast fogmassan. Fogmassa finns i porer och ojämnheter och PCB har vandrat in i materialet närmast fogen. Mycket PCB finns därför i de två millimetrarna närmast fogkanten. I betong kan här finnas cirka tio procent av PCB-mängden i fogen. Med hänsyn till spridningen till miljön bör alltså cirka två millimeter av fogkanten tas bort genom slipning.

Arbetsmiljöverket vill inte acceptera mer än ca två millimeter slipning eller så att det ser rent ut, på grund av belastningen vid slipningsarbetet. Fogen kan också bli onödigt bred för att fungera bra efter återfogning och utseendet förändras.

Om huset ska rivas bör mer tas bort, se Rivning, Fogmassor.

Fasadmaterialet samt var fogen är placerad samt hur åtkomlig den är påverkar vilken metod man väljer vid rengöring av fogsidorna. Vid lättåtkomliga  fogar är slipning med vinkelslip den mest effektiva metoden, men vid svåråtkomliga fogar måste man ibland välja andra metoder och maskiner.

Slipning
Slipning med vinkelslip är den vanligaste metoden om fogen sitter i betong, lättbetong eller tegel. När fogkanterna är svåra att komma åt med vinkelslip – till exempel vid invändiga hörn – rekommenderas rengöring genom slipning med slipstift (rotationsfräs). I vissa fall kan bilningsmejsel användas.

Slipstift med konisk utformning har visat sig vara mycket effektiva. De sprider dessutom mindre damm än vinkelslipmaskiner. Den koniska utformningen underlättar rengöring av ytor som annars är svåra att nå.

Bilning
Bilning kan t ex användas i invändiga hörn eller i andra fall där man inte kommer åt att slipa med vinkelslip eller slipstift. För att bilning ska ge en rak fogkant måste först ett spår göras med vinkelslip några millimeter från fogkanten, som bilningen kan styras från.



Slipning med slipstift
Foto: Gunilla Rex