HemOm PCBInventeringSaneringPCB i markRivningUtbildningSök företagHjälpmedelFrågorNyheterSökKontakta oss
Frågor
Fråga oss
Frågor och svar
Här visar vi några svar på frågor om PCB i byggnader. E-postadresser dit du kan skicka dina frågor om PCB hittar du under rubriken Fråga oss.
Alla svar är giltiga enligt uppdateringen av PCB-förordningen 2010 (SFS 2010:963)

Fråga 16
17-12-08
Vi ska sanera fogmassor som inte innehåller PCB men klorparaffiner - hur ska vi göra?

Skyddsåtgärder bör vidtas vid sanering av klorparaffiner:

Klorparaffiner är giftiga ämnen som bland annat kan finnas i byggprodukter, t ex som mjukgörare i förseglingsmassor i isolerrutor, fogmassor och golvmattor av PVC. I fogmassor har klorparaffiner i vissa fall använts i stället för PCB både före och efter att PCB hade förbjudits. Om man fått veta att fogmassor eller plastmattor som ska tas bort innehåller klorparaffiner bör skyddsåtgärder vidtas, se förslag nedan. Klorparaffiner är mindre giftiga än PCB, men särskilt de kortkedjiga ska man skydda sig mot om man ska arbeta med material som innehåller klorparaffiner.

Kortkedjiga klorparaffiner (SCCP) är de farligaste och har egenskaper som kan medföra allvarliga och bestående effekter på människors hälsa och miljön. De finns med på EUs POPs-förordning som gäller också i Sverige och där även PCB finns med (POPs = Persistent Organic Pollutants = Långlivade organiska föroreningar). POPs-förordningen förbjuder eller begränsar användningen av 22 ämnen.

Mellankedjiga klorparaffiner (MCCP) är mindre farliga än de kortkedjiga. Användningen av båda dessa typer har minskat kraftigt under 1990-talet, främst efter 1996. Klorparaffiner i PVC-mattor slutade i Sverige att användas 1996. I fogmassor har klorparaffiner i vissa fall använts i stället för PCB då PCB hade förbjudits. Klorparaffiner kan därför finnas t ex i fogmassor och förseglingsmassor i isolerrutor.

Om plastmattor med klorparaffiner ska rivas ut är det lämpligt att använda handskar och någon typ av andningsskydd. Vid slipning av lim och betong där en matta har legat ska andningsskydd användas och dammspridning minimeras genom att dammet samlas upp med kraftig dammsugare. Avluften leds ut utomhus, och rummet bör avgränsas från angränsande lokaler.

Enligt uppgift från Naturvårdsverket krävs ingen anmälan för sanering av klorparaffiner i fogmassa i en byggnad.

På en fråga till Arbetsmiljöverket svarar AV att de inte har något specifikt gränsvärde för klorparaffiner och inget vetenskapligt underlag för klorparaffiner. AV rekommenderar ingen speciell skyddsutrustning om fogmassor med klorparaffiner ska saneras, utan hänvisar till arbetsgivarens ansvar för de anställdas arbetsmiljö. Då man misstänker att sanering kan innebära en hälsoskadlig exponering ska arbetsgivaren göra en riskbedömning och välja lämplig skyddsutrustning och rutiner. En möjlighet är att mäta hur den faktiska exponeringen ser ut för dem som arbetar med sanering. Kanske kan en arbetsmiljöingenjör hos företagshälsovården hjälpa till med detta.

Det är lämpligt att vid sanering av fogmassor med klorparaffiner använda personlig skyddsutrustning med bl a andningsskydd med gas- och partikelfilter vid bearbetning med elektriska verktyg. Naturvårdsverket ställer inte krav på att fogkanterna ska slipas då fogmassan skurits bort.

Om fogmassor med klorparaffiner innehåller mer än 2 500 mg/kg (0,25 %) för SCCP/MCCP ska de behandlas som farligt avfall. (Kan jämföras med PCB som är farligt avfall vid halter över 50 mg/kg). Om halten ligger över 10 000 mg/kg (1 %) ska avfallet förbrännas hos Fortum Waste Solution i Kumla (f d SAKAB). Där förbränns klorparaffinhaltigt material i samma anläggning som PCB.


Den som är mer intresserad kan läsa en artikel om klorparaffiners toxikologiska risker som AV hänvisar till, se https://www.ncbi.nlm.nih.gov/books/NBK225654/.



Fråga 15
17-05-11
Ska inte PCB-halter under 50 mg/kg redovisas på inventeringsblanketten?
Innan PCB-förordningen började gälla 2007 fanns inte någon tydlig gräns för när en fogmassa eller golvmassa räknades som PCB-haltig och blev farligt avfall då den togs bort. Bedömningen av hur den skulle hanteras berodde bl a på hur mycket fog- eller golvmassa det handlade om. Därför fanns utrymme på inventeringsblanketten att skriva in även massor med halter under 50 mg/kg som man funnit vid inventering.

Sedan förordningen kom gäller att fog- och golvmassor med PCB-halt över 50 mg/kg definieras som PCB-haltiga. Vid halter därunder räknas de alltså inte som innehållande PCB och kräver ingen åtgärd och behöver inte tas omhand som farligt avfall då de tas bort. Det är därför inte längre meningsfullt att redovisa massor med dessa halter i blanketten och utrymmet att fylla i dessa uppgifter har tagits bort.

Fråga 14
16-02-18
Om man inte sanerar PCB i tid
Vad kan hända om en fastighetsägare inte har sanerat till den 30 juni 2016?
Miljökontoret kan ge ett föreläggande att sanera. Föreläggande kan förenas med vite som kan sättas högt. Om det är knepiga förhållanden finns möjligheten för miljökontoret att ge dispens en viss tid.

Gunilla Bernevi Rex och Per Lilliehorn har i samband med en utredning (2015) för Naturvårdsverket (NV) föreslagit att NV skulle utreda möjligheten till sanktionsavgifter, t ex för sent genomförd sanering, efter 2016-06-30, om ej dispens har lämnats.
 
Naturvårdsverkets jurister har kommenterat detta förslag (hösten 2015) och anser inte att det är aktuellt att införa miljösanktionsavgifter i PCB-förordningen. Detta bland annat beroende på att en sådan ändring inte skulle hinna träda i kraft förrän efter 2016-06-30 och att sanktionsavgifterna inte skulle garantera att saneringen faktiskt genomförs.
 
Så troligen gäller fortfarande det som NV skrev i Tillsynsnytt i mars 2014:
”Det finns inga miljösanktionsavgifter kopplade till PCB-förordningen och straffbestämmelserna i miljöbalken är inte tillämpliga i de fall inventering eller sanering inte har genomförts i tid. Att genomföra en sanering utan att anmäla detta till tillsynsmyndigheten kan dock utgöra otillåten miljöverksamhet enligt miljöbalken."

Det finns möjlighet att kontakta NV, t ex via mejl: pcbfraga@naturvardsverket.se


Fråga 13
15-10-29
Vi ska byta fönster i villan och det är fogmassa runt dem - kan det vara PCB?
Hur ska vi göra?
Om huset är byggt något av åren 1956 - 1973 eller fönster insatta och fogade under den perioden så kan fogmassan innehålla PCB. PCB-förordningen (2007:19) ställer inte krav på sanering av fogmassa i "sådana en- och tvåbostadshus och till dem hörande komplementbyggnader som ägs av fysiska personer eller dödsbon och som är indelade som småhus enligt fastighetstaxeringslagen", d v s privatpersoners bostäder för en eller två familjer.
Men om man misstänker att det är PCB i fogmassan ska man naturligtvis låta undersöka om massan innehåller PCB och i så fall måste man låta sanera den på rätt sätt. Inventering med provtagning kan göras av något konsultföretag som annonserar sina tjänster på denna webbplats. Eventuellt kan en husägare som har kunskap om hur man ska inventera, själv ta ut några prover och skicka till lab för analys.
Beträffande sanering så är det viktigt att den görs av ett företag med sanerare som är utbildade i PCB-sanering och att arbetet görs noggrant utan dammspridning och med lagenlig hantering av avfallet. Syftet är att ta bort det farliga materialet med minsta möjliga risk för dem som bor i huset och för miljön.


Fråga 12
15-10-08
700 mg/kg uppmätt tre år efter sanering - Vad ska vi göra?
För tre år sedan (2012) sanerades fogmassor med ca 10 % PCB i ett hus med tegelfasad. Vi har nu undersökt halterna i den nya fogmassan och de är ca 700 mg PCB per kilo fogmassa, alltså högre än 500 mg/kg så man måste sanera. Vad ska vi göra?

Svar
Det innebär att halten i den nya fogmassan är mindre än en procent av den ursprungliga och det tyder på en bra genomförd sanering, trots att det fortfarande finns en del PCB kvar i teglet intill fogmassan.
När sanering är gjord efter 1998 så behöver man inte sanera om, även om halten visar sig ligga över åtgärdsvärdet för sanering, 500 mg/kg.
Den nya fogmassan och kanten på angränsande material ska i stället saneras och tas omhand om PCB-avfall i samband med en framtida rivning eller ombyggnad som berör fogen.
 

Fråga 11
13-03-01

Inventering av golvmassor med PCB - Behöver man inventera utbytta golvmassor?

Svar
Användning av golvmassor med PCB (fabrikat Acrydur)
Acrydurgolv användes inledningsvis främst i stora industrilokaler – till exempel livsmedelsindustri, pappersindustri och metallindustri. Efterhand spred sig användningen av Acrydurgolv även till bostäder och lokaler men det var inte förrän efter 1970 som den användningen började bli vanlig. Acrydur skulle kunna finnas i kommunala byggnader, till exempel i skol- och sportanläggningar – duschrum, storkök.

PCB i utbytta golvmaterial eller som lagts ovanpå ett PCB-haltigt golvmaterial
Det är sannolikt att t ex ett PVC-golv som lagts ovanpå ett gammalt Acrydurgolv ackumulerar PCB. Om Acrydurgolvet tagits bort och en ny golvbeläggning lagts ovanpå finns det risk för att PCB som fanns kvar i underlaget kan ha vandrat in i det nya golvmaterialet.

Miljökonsultgruppens uppfattning om vad man bör göra
Förordningen ställer krav på inventering av golvmassor.
För att veta var man ska söka golvmassor med PCB behöver man känna till hur lokalerna har använts under perioden 1956 - 1973. Fastighetsägaren bör undersöka om det finns bevarad teknisk dokumentation samt fråga eventuella ”vittnen” beträffande vilken golvläggningsteknik som använts i de typer av lokaler som nämnts ovan.

Golvmassor i nämnda typer av lokaler som finns kvar från perioden ska provtas. Golvmassor som kan finnas kvar under en ny beläggning ska enligt förordningen också provtas.
Om det finns golv där man vet eller misstänker att golvmaterialet i de aktuella typerna av lokaler är utbytt bör man ta något stickprov från dessa.


Fråga 10
11-10-24
Hur saneras fogmassa vid asbestskivor?

Svar
Den fastighetsägare som har fogmassa med PCB intill asbesthaltiga skivor bör helst låta sanera PCB-fogarna så noggrant som möjligt och dessutom ta bort asbestskivorna.

Hur ska fogmassan helst saneras och vilka tillstånd m m krävs
?
Arbetsmiljöverket (AV) anser att det i praktiken är omöjligt att skära bort fogmassan intill det asbesthaltiga materialet utan att det asbesthaltiga materialet berörs. För att sanera PCB-fogmassa intill asbestskivor krävs därför både
-  anmälan av PCB-sanering till kommunens miljökontor och
-  tillstånd för bearbetning/behandling av asbesthaltigt material från Arbetsmiljöverket.
    Det innebär också att
-  utbildning krävs för bearbetning av asbesthaltigt material.

Då tillstånd beviljas förordar AV borttagning med Feinkniv. Enligt uppgift från en entreprenör ska man med en vass Feinkniv kunna ta bort ett par mm av kanten på asbestskivan, om önskemålet från fastighetsägaren är att den ska sitta kvar. AV kommer att begränsa tillstånd för slipning och sågning.
Annars tar man bort skivan och kan göra en rits och knäcka den för att få bort kanten. Kanten blir då PCB-avfall.

Miljökonsultgruppen känner inte till något om invandring av PCB i eternit. Vi vet inte om ”fibrigheten” gör att det kan gå in längre. Men att sanera bort 2-3 mm om skivorna ska sitta kvar borde väl vara OK. Mer kan man kanske inte ta bort m h t funktion, infästningar osv?
Om skivorna ska tas bort kan man ju ta mera, kanske som vi rekommenderar i betong, t ex ca 2 cm.

När asbesthaltiga skivor ska tas bort räknas det som rivning av asbesthaltigt material och kräver
-  tillstånd och
-  utbildning för rivning av asbesthaltigt material (mer omfattande än för bearbetning).

Måste asbestskivorna tas bort?
Det finns idag inget lagstöd för att kräva rivning av asbestskivorna om de är hela och sitter fast på byggnaden.

AVs uppfattning är att asbesthaltiga cementskivor helst ska tas bort. I sin interna Väglednings-PM anger AV att när de behandlar ansökan om tillstånd för bearbetning/behandling ska möjligheten om eventuell rivning av asbesthaltiga asbestcementskivor beaktas.

Hur ska avfallet hanteras?
Fogavfallet går som PCB-avfall som vanligt, samt eventuellt borttagna kanter av asbestskivorna.
För att asbestskivan när den tas bort ska kunna klassas som asbestavfall, så ska den vara så ren som möjligt från fogrester.

Det kan vara lämpligt att ta kontakt med tilltänkt deponi för asbestavfall innan saneringsarbetet påbörjas.


Fråga 9
11-03-14
Fråga om inventering om inte miljökontoret ställt krav
Måste jag inventera mina lantbruksbyggnader? Jag har inte fått någon uppmaning från kommunens miljökontor.

Svar
Många miljökontor har gått ut med information till fastighetsägare i kommunen med uppmaning att inventera och sanera PCB. Men det är inte säkert att alla fastighetsägare som omfattas av förordningens krav på inventering och sanering får den informationen. Miljökontoren har en stor arbetsbörda att utöva tillsyn över olika verksamheter. Det innebär att de kan prioritera t ex vissa typer av fastigheter när de går ut med information till fastighetsägare.

Det här innebär alltså att även om du som fastighetsägare inte fått information från kommunen så är du tvungen att följa reglerna i PCB-förordningen om de gäller för dina fastigheter.

De enda undantag som finns i förordningen är ”sådana en- och tvåbostadshus och till dem hörande komplementbyggnader som ägs av fysiska personer eller dödsbon och som är indelade som småhus enligt fastighetstaxeringslagen”.

Som fastighetsägare är du verksamhetsutövare och då gäller bl a miljöbalkens krav på egenkontroll. Kraven gäller för alla som driver en verksamhet eller vidtar en åtgärd som kan påverka miljö eller hälsa. Det innebär att du är skyldig att känna till vilka bestämmelser som gäller, även om du inte fått information. Reglerna för egenkontroll gäller också om du sedan låter genomföra en sanering. Du har då ett övergripande ansvar för hur arbetet utförs. 


Fråga 8
Fråga från ett miljökontor om krav på inventering
Efter uppmaning har fastighetsägare nu börjat skicka in inventeringsrapporter. Jag har dock fått in några där fastighetsägaren själv har gjort en inventering och fyllt i blanketten. I samtliga fall påstås att PCB inte har hittats. Byggnaderna har väggar av plåt eller trä och grunden består av betong (eller liknande). I något fall består även golvet av betong, men enligt uppgift finns inga fogar.

Mitt problem är hur jag ska bedöma de här inventeringsrapporterna och om jag ska förelägga om att anlita en konsult för att utföra inventering. Är det troligt att det finns fogar i dessa byggnader? I de resultat från inventering i liknande byggnader som jag har fått in har inga fogar påträffats.

Svar
Det är inte så lätt att svara på frågan när man inte vet hur byggnaderna ser ut.
Om det är de material du beskriver i husen, så är det inte så troligt att det finns fogmassor, men det kan ju finnas något enstaka ställe, där man kanske har satt in en dörr e d och fogat runt den.

Det skulle vara bra att veta om det är en byggtekniskt kunnig person som har letat efter fogmassor. Kanske kan du fråga efter uppgift om vem som har genomfört inventering och vilken byggteknisk kunskap den personen har.

Möjligen skulle du kunna be att få några bilder på de möten som finns mellan olika material, t ex i fasaden och i eventuella dilatationsfogar inomhus.


Fråga 7
Fråga om PCB i granitfasader

Min fråga är om du vet ifall det blivit sanerade några granitfasader i Sverige och hur mycket man i så fall behövt slipa. Har man mätt någon eventuell ”återinvandring” i ny fogmassa?

Tacksam för råd ifall du fått ytterligare kunskap om just granitfogar.

Svar
Vi känner inte till några uppgifter om hur långt PCB vandrar in i granit. Men är det fasadplattor så är vår uppfattning att man också får tänka på hur det ser ut – att man inte förstör fasaden vid en sanering. Vårt förslag är att man skär bort fogmassan och manuellt skrapar så rent som möjligt, slipning tycker jag är mer tveksamt. Kanske kan man slipa något med rakslip. Här bör en kompetent entreprenör kunna göra en bedömning.

Vilken nivå man ska välja för saneringen måste också diskuteras med kommunen så att man är överens om åtgärderna.


Fråga 6
Frågor beträffande sanering av fog- och golvmassor med 50 - 500 mg PCB per kg
Ska samma skyddsåtgärder vidtas när dessa avlägsnas som när det handlar om halter över 500 mg/kg? (Ang skyddsåtgärder, se SFRs riktlinjer ”Sanera PCB-haltiga fogar. Svenska Fogbranschens Riksförbund” samt Riv- och Saneringsentreprenörernas Branschrekommendationer för skyddsåtgärder vid sanering av PCB) 

Svar
Miljökonsultgruppens uppfattning:
Enl 16 § förordningen (2007:19) om PCB m m ska PCB-produkter (alltså alla med PCB-halt över 50 mg/kg) när de blir 
avfall, sorteras ut och hanteras som farligt avfall. Detta innebär krav på hanteringen av avfallet på arbetsplatsen då sådana fogmassor tas bort.

Övriga skyddsåtgärder för den yttre miljön är nog svårare att kräva, när fogmassor med 50 – 500 mg PCB per kg ska tas bort.

Enligt den ändrade PCB-förordningen (ändrad enl SFS 2010:963), 17a § och 18 §, så ska fastighetsägaren anmäla även borttagande av PCB-produkt med halter mellan 50 och 500 mg/kg.

När det gäller arbetsmiljön är det nog inte så troligt att man vid bearbetning av fogsidor med kvarsittande fogmassa (eller golv med golvmassa) med halter strax över 50 mg/kg, får en spridning av PCB till andningsluften, som överstiger det hygieniska gränsvärdet enligt arbetsmiljölagstiftningen. Vid några studier av PCB-halter i andningszonen har halterna legat runt det hygieniska gränsvärdet (10 mikrogram per kubikmeter luft). Fogmassan har då innehållit PCB-halter i storleksordningen 100 000 mg/kg.

Däremot när det gäller inhalerbart damm så är det troligt att det andningsskydd som rekommenderas vid PCB-sanering bör användas för att skydda mot dammet vid slipning. En kontakt med Arbetsmiljöverket bör kunna ge ett klarare besked. Vi anser att man även vid denna typ av arbete ska använda effektiv dammuppsamling vid slipningsarbeten.

Naturvårdsverket har på sin webbplats skrivit följande om sanering av 50 - 500 ppm PCB (2010):

"I och med ändringarna i PCB-förordningen i augusti 2010 omfattas även fog- och golvmassor med PCB-halt 50-500 ppm av krav på avlägsnande vid renovering, ombyggnad eller rivning. I dessa fall är risken för att den nya fogmassan ska få en PCB-halt över 50 ppm genom återförorening mycket liten. 50 ppm är gränsen för när fogarna omfattas av PCB-förordningen och klassas som farligt avfall. Kostnaden för att utföra en omfattande sanering (enligt praxis ovan) kan i normalfallet anses vara för hög i förhållande till miljönyttan för fogar med 50-500 ppm.

För fogmassor som innehåller 50-500 ppm bör arbetet med att avlägsna dem i normalfallet utföras genom att så mycket som möjligt av fogmassan tas bort och allt spill samlas in. Det är mycket viktigt att fogmassan, som är farligt avfall, tas omhand på ett hälso- och miljömässigt godtagbart sätt enligt 15 kap 5a § MB och reglerna för farligt avfall i avfallsförordningen. Om man av tekniska eller praktiska skäl (t.ex. vidhäftning för den nya fogmassan) väljer att slipa omkringliggande material måste mer omfattande skyddsåtgärder vidtas (t.ex. liknande dem som används vid sanering av fogmassor över 500 ppm).
 
Innan en åtgärd vidtas för att avlägsna fog- eller golvmassor ska en anmälan göras till tillsynsmyndigheten. Det gäller för alla fog- och golvmassor med över 50 ppm PCB. Tillsynsmyndigheten får förelägga om de skyddsåtgärder de anser vara motiverade i det enskilda fallet."



Fråga 5
Måste man slipa fogkanterna när man sanerar fogmassa? Den nya fogen kommer väl ändå att bli kontaminerad. Finns det några kloka visdomsord om detta?

Svar
Ställningstagandet från Naturvårdsverket och med acceptans från Arbetsmiljöverket är att man ska slipa cirka 2 mm, så att det blir rent från fogmassa. I ett FoU-projekt har vi funnit att det i fogkanterna kan finnas ända upp till 15 % av den sammanlagda mängden (mängden i fogen och i de två fogkanterna summerade). Med sådana mängder i detta skikt ska vi naturligtvis ta bort det (om det inte av något skäl är alldeles omöjligt/olämpligt). Sanerar man med den nogrannheten så blir det mindre PCB kvar som kan återvandra till den nya fogmassan. 

Fråga 4
En fråga om inventering av fogmassa: Jag undrar om inventering av fogmassa måste göras på en fastighet som är tilläggsisolerad och har nytt fasadskikt. Provtagning och analys innebär då att fasaden måste rivas i några punkter. Fastigheten är byggd under perioden då PCB användes i fogmassor.

Svar
Som kraven i förordningen (2007:19) om PCB m m är formulerade måste även dolda fogmassor inventeras. Något undantag anges inte för inventering av dolda fog- och golvmassor som kan medföra kostnader och tekniska konsekvenser som fastighetsägaren kan tycka är orimliga. 

PCB i inbyggda fogmassor kan troligen ge förhöjda halter PCB i inomhusluften. En idé kan vara att först låta göra luftprovtagning inomhus för att få en indikation på om det kan vara PCB i fogar. Det är sedan lämpligt att kontakta den lokala tillsynsmyndigheten för att diskutera hur omfattande provtagning av fogmassor som behöver göras. 

Fråga 3

Kan PCB spridas till inomhusluften?

Svar
PCB går ut i luften och förhöjda halter brukar kunna konstateras inomhus, då det finns PCB-haltiga fogar i fasad. Det är också troligt att det är förhöjda halter när det finns PCB-fogmassa inomhus. Man kan mäta dessa halter i luften.
Det finns inga svenska gräns- eller riktvärden för halter inomhus. Det finns däremot riktvärden i Tyskland, där de har en åtgärdshalt på 3.000 nanogram per kubikmeter luft. Man strävar efter att ligga under 300 nanogram, vilket anses långsiktigt tolerabelt. Mer finns att läsa i den tyska boken PCB-Belastung in Gebäuden. Erkännen – Bewerten – Sanieren. (1995) Wiesbaden, Berlin. Bauverlag GmbH. Katalyse e. V., Institut für angewandte Umweltforschung. ISBN 3-7625-3243-5.

Fråga 2
Kan andra material än de som har PCB som tillsats innehålla PCB?

Svar
Det finns fogmassor med lägre halter PCB än de som har fått en tillsats vid tillverkningen. Dessa kan då vara förorenade av tidigare borttagen fogmassa eller kanske en dåligt rengjord fogspruta eller kanske genom PCB-spridning från andra fogmassor via luften. PCB kan också spridas t ex från fogmassor inomhus och återfinnas som sekundär förorening i andra material.

Fråga 1
Om man vill sanera isolerglas med PCB och sedan transportera bort det.
-  Måste man då anlita en godkänd transportör? Eller får den glasmästare som utför jobbet transportera det?
-  Vilka tar hand om glaset?
-  Är det en inlämningskostnad per volym eller kilo? 

Svar (uppdaterat sept 2017)
Fastighetsägaren själv eller glasmästaren ska inte sanera PCB-haltiga glasrutor! Glasmästaren (eller fastighetsägaren) får ta ut isolerrutan ur fasaden och det är viktigt att försöka få ut den hel, så att den inte sprider PCB! När rutan monterats ner är den farligt avfall och skall hanteras enligt avfallsförordningen.

För att få transportera den krävs speciellt tillstånd av länsstyrelsen för transport av farligt avfall. Glasmästaren måste ha sådant transporttillstånd för att få hantera den vidare. Annars finns uppgifter om godkända transportörer hos kommunens miljökontor. Glasrutorna skall transporteras till SAKAB (från april 2017 Fortum Waste Solutions AB) i Kumla för destruktion.

Man betalar per kilo. Begär att få ett kvitto från SAKAB (nu Fortum Waste Solutions) på att isolerrutan är inlämnad där.

Du kan kontakta Glasbranschföreningen för att få mer information om glasbranschens arbete, tel 08-453 90 70 eller Glascentrum-MTK, Lars Karlsson: 070 - 540 14 42. Se också glasbroschyren (senaste version mars 2013) som finns på denna webbplats.

Miljökonsultgruppen i Stockholm HB • Drottninggatan 33, 2 tr • 111 51 Stockholm • Gunilla Bernevi Rex • Bengt Gustafsson • Per Lilliehorn
Provided by Webforum