Vissa PCB-föreningar har stora likheter med dioxiner och ger liknande effekter, men PCB är mindre giftigt. Däremot finns det mer PCB än dioxiner i miljön, vilket gör att dioxineffekten av PCB ofta är större än effekten från dioxinerna själva.
Hälsoeffekter En av de viktigaste effekterna av PCB på människor som man har konstaterat är påverkan på nervsystemet. Studier av barn till kvinnor som ätit mycket fisk från de stora sjöarna i Nordamerika har visat att även en måttlig exponering för PCB kan ge lätt påverkan på inlärningsfunktioner mm. PCB kan också påverka immunsystemet och så småningom även leda till cancer. Effekter vid kraftig exponering kan vara hudpåverkan, påverkan på lungor och lever samt hormon- och enzymsystem. Den akuta giftigheten hos PCB är förhållandevis låg. PCB orsakar inte heller mutationer, men kan trots det bidra till cancerutveckling. Det är de långsiktiga effekterna i form av cancer, påverkan på fortplantningsförmågan, centrala nervsystemets utveckling och immunförsvaret som är avgörande när det gäller att bedöma riskerna med PCB.
PCB finns i maten PCB är fettlösligt, vilket innebär att det förekommer främst i fettvävnad. I mycket låg utsträckning är det vattenlösligt. Det innebär att fet fisk som lax och strömming innehåller högre halter än mager fisk. Däremot kan fettet i fiskar som står högt i näringskedjan, t ex gädda, innehålla mer PCB per gram fett än andra fiskar.
Livsmedelsverkets beräkningar visar att medianintaget av dioxiner och dioxinlika PCB är 3,5 pg per kg kroppsvikt och vecka hos vuxna i Sverige. Av detta kommer merparten från fisk, men även mjölkprodukter, kött, ägg samt margarin och oljor bidrar till den PCB man får i sig genom maten.
Det intag av dioxiner och dioxinlika PCB:er som bedöms av den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten (Efsa) som tolerabelt är 2 pg per kg kroppsvikt och vecka (tolerabelt veckointag, TVI). Den nivån valdes efter en omfattande riskvärdering 2018 av dioxin och PCB som vi får i oss via maten. PCB finns även i modersmjölken, men bedömningen är att fördelarna med amning är större än riskerna med PCB. Halterna av dioxin och PCB i bröstmjölk har dessutom sjunkit kraftigt sedan 1970-talet. Livsmedelsverkets kostråd Ät fisk 2–3 gånger varje vecka och variera valet av fisk. Det är rekommendationen på Livsmedelsverkets webbplats, www.slv.se. Där rekommenderas barn upp till 18 år, både flickor och pojkar, kvinnor i barnafödande ålder, gravida och ammande att inte äta fisk som kan innehålla höga halter dioxin och PCB oftare än 2-3 gånger per år. Det gäller: - strömming/sill från Östersjön inklusive Bottniska viken - vildfångad (inte odlad) lax och öring från Östersjön inklusive Bottniska viken och dess älvar, Vänern och Vättern - sik från Vänern och Vättern samt - röding från Vättern.
Övriga kan äta samma fisksorter från samma områden högst en gång per vecka. Naturvårdsverkets (NV) övervakning av gifter i miljön visar att halterna av PCB i både sill-grissleägg och sill/strömming från alla provplatser minskar. I sillgrissleägg är halterna ungefär tio gånger lägre än de var på 1970-talet, och i sill/strömming är de omkring fem gånger lägre i jämförelse med början av 1980-talet. Halterna i sillgrissla minskar med ungefär nio procent per år och i sill/strömming med fem till nio procent per år. Halterna är högre i Egentliga Östersjön och Bottenhavet än de är på Västkusten och uppe i Bottenviken. Sök på NVs webbplats, www.naturvardsverket.se, "PCB i sillgrissleägg" och "PCB i fisk" för att se diagram över förändringen av PCB-halterna.
PCB i inomhusluften Många som bor i hus med PCB-fogar undrar om man också kan få i sig PCB via luften. Några gränsvärden för PCB-halter i luft i till exempel bostäder finns inte i Sverige. Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet har genomfört en studie för att se om personer som bott länge i hus med PCB-haltiga fogar har högre PCB-halt i kroppen än andra, och om detta i så fall kan sättas i samband med PCB i inomhusluften.
Resultaten visar att halterna i inomhusluften kan vara förhöjda i hus med PCB-fogmassa i fasad, och att de som bor i sådana hus också kan ha förhöjda PCB-halter i blodet, jämfört med boende i hus utan PCB-fogmassa. Bedömningen är ändå att födan är helt avgörande för den PCB som vi får in i kroppen.
Arbetsmiljörisker För inandningsluft i arbetsmiljö finns ett svensk s k hygieniskt gränsvärde som avser vad en person som arbetar med PCB maximalt får utsättas för. Detta värde ligger långt över vad man har uppmätt inomhus i Sverige.
Vid sanering överskrids ofta det hygieniska gränsvärdet i arbetarnas andningszon. Därför måste andningsskydd användas vid all sanering. Läs mer om arbetsmiljö under rubriken Sanering > Fogmassor > Arbetsmiljö.