HemOm PCBInventeringSaneringPCB i markRivningUtbildningSök företagHjälpmedelFrågorNyheterSökKontakta oss
Om PCB
Råd om PCB efter 30 juni 2016
Miljö- och hälsopåverkan
Hur sprids PCB?
Var finns PCB?
Bakgrund och informationskällor
Byggsektorns åtagande
Andra PCB-projekt
Myndigheter & lagkrav
Miljö- och hälsopåverkan

PCB stör djurs förmåga att fortplanta sig, vilket ledde till minskningen av stammarna av t ex säl, utter, sillgrissla och havsörn under 1970-talet.

PCB påverkar människans fortplantningsförmåga, immunförsvaret, barns inlärningsförmåga m m. PCB finns överallt i miljön och vår föda innehåller också PCB. PCB är ett av de få ämnen som förekommer i miljön som man har gett ut kostrekommendationer för.
 
Den akuta giftigheten hos PCB är förhållandevis låg. PCB orsakar inte heller mutationer. Det är de långsiktiga effekterna i form av cancer, påverkan på fortplantningsförmågan och immunförsvaret som är de avgörande när det gäller att bedöma riskerna med PCB.


PCB är svårnedbrytbart
PCB är stabilt och bryts ner mycket långsamt. Det innebär att det kan spridas över stora avstånd och att det kommer att finnas i miljön under lång tid – vilket i sin tur innebär att djur och människor kommer att exponeras för PCB under lång tid framåt. Det tar också lång tid innan begränsning av utsläpp och andra åtgärder får effekt.

PCB kan brytas ner fotokemiskt på ganska kort tid, men till exempel i marken kan det ta hundratals år eller mer att bryta ner PCB.

PCB ackumuleras i näringskedjan

När PCB väl kommit ut i miljön tas det väldigt lätt upp av levande organismer. PCB är fettlösligt och lagras därför i fettvävnad hos djur och människor. Det ackumuleras i näringskedjan – från små vattenlevande organismer till fisk och vidare till fåglar, sälar med mera, och även till människor. Ju högre upp i näringskedjan man kommer desto högre halt PCB finner man. I Sverige får vi i oss PCB främst via fet fisk från Östersjön.

Miljöeffekter
Den hittills mest uppmärksammade miljöeffekten är störningar i djurs förmåga att fortplanta sig (reproduktionsstörningar). Sådana störningar har man sett hos bland annat säl, mink, utter, sillgrissla och havsörn. När PCB-belastningen var som högst i miljön minskade stammarna av dessa arter. Sälstammen har nu ökat igen, samtidigt som PCB-halterna i miljön är betydligt lägre än i början på 1970-talet – men halterna är fortfarande otillfredsställande höga.

Vissa PCB-föreningar har stora likheter med dioxiner och ger liknande effekter, men PCB är mindre giftigt. Däremot finns det mer PCB än dioxiner i miljön, vilket gör att dioxineffekten av PCB ofta är större än effekten från dioxinerna själva.

Hälsoeffekter
En av de viktigaste effekterna av PCB på människor som man har konstaterat är påverkan på nervsystemet. Studier av barn till kvinnor som ätit mycket fisk från de stora sjöarna i Nordamerika har visat att även en måttlig exponering för PCB kan ge lätt påverkan på inlärningsfunktioner mm. PCB kan också påverka immunsystemet och så småningom även leda till cancer. Effekter vid kraftig exponering kan vara hudpåverkan, påverkan på lungor och lever samt hormon- och enzymsystem.

Den akuta giftigheten hos PCB är förhållandevis låg. PCB orsakar inte heller mutationer, men kan trots det bidra till cancerutveckling. Det är de långsiktiga effekterna i form av cancer, påverkan på fortplantningsförmågan, centrala nervsystemets utveckling och immunförsvaret som är avgörande när det gäller att bedöma riskerna med PCB.

PCB finns i maten
PCB är fettlösligt, vilket innebär att det förekommer främst i fettvävnad. I mycket låg utsträckning är det vattenlösligt. Det innebär att fet fisk som lax och strömming innehåller högre halter än mager fisk. Däremot kan fettet i fiskar som står högt i näringskedjan, t ex gädda, innehålla mer PCB per gram fett än andra fiskar.

Det genomsnittliga dagliga intaget av dioxiner och dioxinlika PCBer för en person som äter en normalt blandad kost har bedömts till drygt 100 pg (0,000 000 000 1 g) per dag. 
Av detta kommer merparten från fisk, men även mjölkprodukter, kött, ägg samt margarin och oljor bidrar till den PCB man får i sig genom maten.

PCB finns även i modersmjölken, men bedömningen är att fördelarna med amning är större än riskerna med PCB. Halterna av dioxin och PCB i bröstmjölk har dessutom sjunkit kraftigt sedan 1970-talet.

En vuxen person i Sverige som äter en normalt blandad kost får i genomsnitt i sig ungefär 1,4 pg dioxiner och dioxinlika PCB:er per kg kroppsvikt och dag. Det intag av dioxiner och dioxinlika PCB:er som bedöms av EU som tolerabelt är 2 pg per kg kroppsvikt och dag (tolerabelt dagligt intag, TDI).

Livsmedelsverkets kostråd
Ät fisk 2–3 gånger varje vecka och variera valet av fisk. Det är rekommendationen på Livsmedelsverkets webbplats, www.slv.se. Där rekommenderas barn, både flickor och pojkar, kvinnor i barnafödande ålder, gravida och ammande att inte äta fisk som kan innehålla höga halter dioxin och PCB oftare än 2-3 gånger per år. Det gäller:

-  strömming/sill från Östersjön/Bottniska viken
-  vildfångad (inte odlad) lax och öring från Östersjön/Bottniska viken, Vänern och Vättern
-  sik från Vänern och Vättern samt
-  röding från Vättern.

Övriga kan äta samma fisksorter från samma områden högst en gång per vecka.        

PCB i inomhusluften
Många som bor i hus med PCB-fogar undrar om man också kan få i sig PCB via luften. Några gränsvärden för PCB-halter i luft i till exempel bostäder finns inte i Sverige. Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet har genomfört en studie för att se om personer som bott länge i hus med PCB-haltiga fogar har högre PCB-halt i kroppen än andra, och om detta i så fall kan sättas i samband med PCB i inomhusluften.

Resultaten visar att halterna i inomhusluften kan vara förhöjda i hus med PCB-fogmassa i fasad, och att de som bor i sådana hus också kan ha förhöjda PCB-halter i blodet, jämfört med boende i hus utan PCB-fogmassa. Bedömningen är ändå att födan är helt avgörande för den PCB som vi får in i kroppen.

Arbetsmiljörisker
För inandningsluft i arbetsmiljö finns ett svensk s k hygieniskt gränsvärde som avser vad en person som arbetar med PCB maximalt får utsättas för. Detta värde ligger långt över vad man har uppmätt inomhus i Sverige.

Vid sanering överskrids ofta det hygieniska gränsvärdet i arbetarnas andningszon. Därför rekommenderas andningsskydd vid all sanering.

Se även Sanering > Skyddsåtgärder > Skydd för arbetare.

Miljökonsultgruppen i Stockholm HB • Drottninggatan 33, 2 tr • 111 51 Stockholm • Gunilla Bernevi Rex • Bengt Gustafsson • Per Lilliehorn
Provided by Webforum