Mängden PCB i fogkanten påverkar restprodukthanteringen och hur sanering ska göras i samband med rivning. Även om fogkanterna slipats vid tidigare fogsanering, bör även delar av angränsande material saneras i samband med rivning. Om det återstående materialet är betong eller tegel bör det sedan kunna krossas ner och användas till exempel för vägunderbyggnad.
Lättbetongprover har visat sig innehålla högre PCB-halter längre in i materialet än betong- och tegelprover. Det kan innebära att dessa restprodukter måste deponeras även efter en mer omfattande sanering. Träkarmar som suttit intill PCB-haltig massa bör tas ur cirkulation och hanteras som farligt avfall.
I hus med tegelfasader eller byggnader där inte hela element kan demonteras måste PCB-sanering utföras före rivning. Vid betongelementhus finns ett alternativ till att sanera fogmassan i huset före rivning – att först demontera elementen och sedan sanera fogarna. I detta fall bör ett snitt skäras genom fogmassan, alternativt bör det mesta av fogmassan skäras bort för att minimera spridningen av fogmassebitar vid demonteringen. Elementen kan sedan saneras på en arbetsstation på marken där man har bättre möjlighet att ordna bra klimatskydd och lämpliga arbetsställningar och där fogarna är lättare att komma åt. Ovanstående rekommendationer är resultatet av ett FoU-projekt där man har studerat hur långt PCB tränger in i material som fogmassan sitter intill, vilket påverkar restprodukthanteringen och omfattningen av sanering i samband med rivning. I projektet studerades också saneringsmetoder i samband med rivning och metoder för rivning av byggnader med olika material. Projektet beskrivs i rapporten "Spridning av PCB från fogmassor till angränsande material. Rivning och sanering vid rivning".